ARBETE & FÖRSÖRJNING 7 min

8 frågor om aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa

Den så kallade aktiveringsmodellen för arbetslösa trädde i kraft i början av 2018 och har som syfte att förkorta arbetslöshetstiderna. Från och med år 2019 kan man uppfylla kravet på aktivitet även genom att studera eller delta i verksamhet som ordnas av nya aktörer.

Lyssna på artikeln
text Jukka Nortio och Jenni Juntunen bild iStockphoto 28.3.2019

Den som är arbetslös ska meddela FPA eller arbetslöshetskassan om lönearbete, företagsverksamhet eller deltagande i sysselsättningsfrämjande service såsom förut.

Riksdagen inrättade en aktiveringsmodell inom utkomstskyddet som väckte stor debatt under julen 2017. Modellen uppmuntrar mottagare av utkomstförmån till arbete, företagsamhet, sysselsättningsfrämjande åtgärder eller från och med år 2019 deltids- eller kortvariga studier. En arbetslös erhåller full arbetslöshetsförmån, om hen uppfyller vissa krav på aktivitet under en granskningsperiod. I annat fall avdras från arbetslöshetsförmånen minst 4,65 procent under följande granskningsperiod.

1. Vad innebär aktiveringsmodellen i den arbetslösas vardag?

För att erhålla full arbetslöshetsförmån måste den arbetslösa själv aktivera sig: skaffa ett jobb, inleda företagsverksamhet, söka sig till sysselsättningsfrämjande verksamhet eller studera på deltid eller kortvarigt. Arbetslöshetsunderstödet har även tidigare erhållits mot vederlag, det vill säga för att erhålla arbetslöshetsförmån har den arbetslösa varit skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande och vara redo att ta emot heltidsarbete som arbets- och näringsbyrån erbjudit. I och med aktiveringsmodellen utökas detta krav på vederlag.

2. Hur lång är en granskningsperiod och när återställs förmånen, om jag arbetar eller deltar i aktiveringsåtgärder?

Granskningsperiodens längd är 65 utbetalningsdagar och en vecka består av fem utbetalningsdagar. Granskningsperioden är bunden till att du erhåller förmån. Som förmånstagare kan du avbryta din jobbsökning, varvid erhållandet av förmånen samt granskningsperioden avbryts för en tid.

För förmånstagare har granskningsperioderna börjat löpa från och med den 1 januari 2018. Förmånen minskas under granskningsperioden med 4,65 procent, om förmånstagaren inte aktiverat sig under föregående period. På motsvarande sätt återställs förmånen när förmånstagaren har aktiverat sig under föregående granskningsperiod.

3. Hur mycket ska jag arbeta eller delta i sysselsättningsåtgärder för att arbetslöshetsförmånen inte ska minska?

Under granskningsperioden ska du arbeta minst 18 timmar i avlönat arbete. Antalet arbetsdagar är obestämt. Alternativt ska du som förmånstagare delta i sysselsättningsfrämjande verksamhet i fem dagar eller studera på deltid eller kortvarigt i högst 6 månader. I fråga om företagsverksamhet påvisar du tillräcklig aktivitet genom att intyga att dina företagsinkomster är minst 245,64 euro.

4. Vad räknas som en sysselsättningsåtgärd?

För det första erbjuder arbets- och näringsbyrån sysselsättningsfrämjande service. För det andra finns det övriga tjänster och verksamheter som arbetskraftsmyndigheten ordnar eller godkänt. För det tredje finns det rekryteringsstödjande verksamhet, i vilken arbetskraftsmyndigheten nödvändigtvis inte är en delaktig part. Rekryteringsfrämjande verksamhet är rekryteringsförsök och rekryteringsutbildning som gällde fram till slutet av 2018. Beslut om åtgärden duger som aktiveringsåtgärd fattas av den som betalar ut arbetslöshetsförmånen, det vill säga FPA eller arbetslöshetskassan. Läs mer på FPA:s webbplats.

För det fjärde omfattar aktiveringsmodellen nya aktörer från och med den 1 april 2019 och den verksamhet som dessa ordnar godkänns som aktivitet. Dessa aktörer är kommunerna och samkommunerna, Arbetslösas centralorganisation och dess medlemsföreningar. Även fackförbund, fackföreningar eller stiftelser eller föreningar som dessa inrättat kan ordna verksamhet som uppfyller aktiveringsvillkoret. I uppsägningssituationer kan arbetsgivaren ordna omställningsskyddsutbildning som uppfyller kravet på aktivitet.

För att verksamhet som ordnas av de nya aktörerna ska godkännas som aktivitet måste deltagarens granskningsperiod på 65 dagar börja den 1 april 2019 eller senare.

5. Hur ska en arbetslös påvisa sin aktivitet?

Anmälan om lönearbete, företagsverksamhet eller deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder meddelas till FPA och arbetslöshetskassan på samma sätt som hittills, det vill säga som fyra veckors eller en månads utbetalningsperioder. Från och med den 16 mars 2019  behöver du inte längre lämna in din lönespecifikation till FPA, eftersom FPA erhåller uppdaterade uppgifter från inkomstregistret. Företagsverksamhet verifieras till exempel med skatteuppgifter.

Arbets- och näringsbyrån och gärna även FPA ska underrättas om deltids- eller kortvariga studier. Arbets- och näringsbyråerna meddelar FPA om den arbetslösa har deltagit i sysselsättningsfrämjande service eller studerat.

När det gäller arbetskraftsmyndighetens övriga tjänster som förbättrar sysselsättningsförutsättningarna ska den arbetslösa själv meddela om dessa till FPA. Dessutom är det möjligt att delta i rekryteringsstödjande verksamhet. Det kan till exempel vara en rekryteringsutbildning som ordnas i samarbete av arbets- och näringsbyrån och en arbetsgivare och som eventuellt leder till att den arbetslösa anställs. Den arbetslösa meddelar FPA även om denna rekryteringsstödjande verksamhet.

Om du som arbetslös har deltagit i verksamhet som ordnas av en ny aktör som omfattas av aktiveringsmodellen från och med den 1 april 2019, såsom ett fackförbund, en kommun, en organisation eller en förening, får du av anordnaren ett intyg som visar för FPA att du deltagit i verksamhet som uppfyller kravet på aktivitet.

6. Varför infördes aktiveringsmodellen?

I Finland finns många lediga arbetsplatser men samtidigt även många arbetslösa, det vill säga vi har ett matchningsproblem. Regeringens mål är att modellen ska aktivera arbetslösa att söka lediga arbetsplatser. Samtidigt förhindrar man långa arbetslöshetsperioder i och med att det även lönar sig att ta emot korta anställningar och deltidsarbete.

7. Vem gäller aktiveringsmodellen och vem gäller den inte?

Modellen gäller i regel alla personer som erhåller arbetslöshetsförmån. Undantag till detta är personer som får någon förmån på grund av arbetsoförmåga eller skada. Personer som erhåller arbetslöshetspension eller som ansöker om det omfattas inte av modellen. Inte heller närstående- och familjevårdare samt personer som permitterats för en kort tid omfattas av modellen.

8. På vilket sätt ändras aktiveringsmodellen år 2019?

Från och med den 31 december 2018 kan man uppfylla kravet på aktivitet genom deltids- eller kortvariga, högst sex månader långa studier. Kortvariga studier med arbetslöshetsförmån är ett alternativ för arbetssökande som fyllt 25 år om studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. Kom alltid på förhand överens om studierna med arbets- och näringsbyrån.

Dessutom kommer aktiveringsmodellen att från och med den 1 april 2019 omfatta en rad nya aktörer vars verksamhet godkänns som aktivitet enligt aktiveringsmodellen.

För artikeln intervjuades Eeva Vartio och Antti Ristimäki, jurister vid FPA. Artikeln publicerades första gången den 16 januari 2018. Artikeln har uppdaterats den 28 mars 2019 så att artikeln kompletterats med information om de nya sätten att uppfylla kravet på aktivitet som år 2019.

Infografiken visar hur aktiveringsmodellen fungerar. Klicka på bilden för att öppna den förstorad i en flik.

Fråga FPA – experter svara på dina frågor

Senaste diskussioner

Työttömyysturva ja tulot • Työkokeilu sunnuntaina
Työttömyysturva ja työllistymistä edistävät palvelut • Jatko kuntouttavaan työtoimintaan
Asumistuki työttömyysaikana • Re: Asumistuki
Fråga på FPA