Gå till innehåll

Finlands viktigaste sociala förmån är… den offentliga primärvården!

FPA betjänar | 15.12.2017
Vi frågade vad som är den mest betydande sociala förmånen i Finland genom tiderna som fortfarande existerar. Den offentliga primärvården vann omröstningen, med cirka en tredjedel av alla röster. Vad är hemligheten med dess popularitet?
Lyssna på artikeln
""
Mittiallt.fi ordnade en omröstning för att hitta landets genom tiderna viktigaste sociala förmån som fortfarande existerar.

”En viktig förmån utan vilken många skulle lämnas utan vård.”

”Den offentliga primärvården berör alla medborgare i något livsskede.”

”En fungerande, förmånlig hälsovård skapar grunden för välfärdssamhället.”

”En jämlik förmån för alla finländare, inte bara för dem som befinner sig i ett visst livsskede eller en viss förmögenhetssituation.”

”Hälsovård är inte en förmån, utan en mänsklig rättighet.”

Bland annat så motiverade läsarna av Mittiallt.fi sitt val av den offentliga primärvården som den viktigaste sociala förmånen genom tiderna i Finland. I omröstningen fick den 183 röster av 564 och lämnade bakom sig bland annat folkpensionen, utkomststödet och utkomstskyddet för arbetslösa.

I väljarnas motiveringar lyfts fram medborgarnas jämlikhet och rätt till likvärdiga hälsovårdstjänster oberoende av inkomstnivå och hemort. Samma ideal existerade redan på 1960-talet, då man började starta den nuvarande offentliga primärvården.

Förmånliga läkartjänster åt alla ända sedan 1972

Folkhälsolagen som stiftades 1972 efter omsorgsfulla förberedelser var ett startskott för hälsovårdscentralssystemet i sin nuvarande form. Lagen revolutionerade den finska primärvården genom att göra förmånliga läkartjänster tillgängliga för alla. Den förpliktade kommunerna att sörja för primärvården och starta antingen ensamma eller tillsammans med en annan kommun en hälsovårdscentral. Under samma tak finns allmänläkarens mottagning, barn- och mödrarådgivning, tandklinik, skolhälsovård och långvård för äldre.

Endast låga patientavgifter togs ut av klienterna och på 1980-talet var tjänsterna inom primärvården helt gratis.

Staten och kommunerna delade på kostnaderna för hälsovårdscentraler – endast låga patientavgifter togs ut av klienterna och på 1980-talet var tjänsterna inom primärvården helt gratis.

Före hälsovårdscentralerna sökte man vård – om man nu gjorde det – hos kommunläkaren eller en privatläkare. Patienterna skulle huvudsakligen själva betala arvodena, som var för stora för låginkomsttagare. Under 1964 började Finland som sista land i Europa betala sjukförsäkringsersättningar som sänkte priserna på läkartjänster och medicin.

Se en video (på finska) om bakgrunden till och effekterna av hälsovårdsreformen 1972. Artikeln fortsätter efter videon.

Finland hade det sjukaste folket i Europa på 1970-talet

I slutet av 1960-talet var finländarnas folkhälsa i internationellt perspektiv usel, även om man hade byggt ett centralsjukhusnätverk och startat ett sjukförsäkringssystem i landet. Mortalitets- och sjukdomssiffrorna var påtagligt höga särskilt i randområdena i östra och norra Finland, där det inte fanns ett gott utbud av hälsovårdstjänster. Finland hade över en miljon långtidssjuka personer, och andelen personer som fick sjukpension var internationellt sett exceptionellt hög.

I synnerhet männen dog yngre än i de övriga europeiska länderna.

Ännu på 1970-talet hade Finland det sjukaste folket i Europa. I synnerhet männen dog yngre än i de övriga europeiska länderna. Då folkhälsolagen trädde i kraft 1972 var den förväntade livslängden för nyfödda endast drygt 67 år för män och för kvinnor knappt 75 år – sedermera har den förväntade livslängden för män ökat med nästan 12 år och för kvinnor med över 9 år.

Förebyggande åtgärder och upplysning förbättrade finländarnas hälsa

I och med folkhälsolagen och hälsovårdscentralerna riktades för första gången både uppmärksamhet och pengar till åtgärder som förebygger sjukdomar och hälsoupplysning. Detta tillsammans med tillgängligare vård bidrog till exempel till att minska hjärt- och kärlsjukdomar.

Hennamari Mikkola, forskningsprofessor och chef för FPAs informations- och kommunikationsenhet uppskattar att folkhälsolagen och hälsovårdscentralsystemet bidrog till att hälsosamma levnadsvanor blev vanligare.

”Att rökning har minskat är ett konkret resultat – numera röker finländarna mindre jämfört med européer i genomsnitt.”

”Hälsoupplysningen har lett till att alla säkert vet i dag vad hälsosamma levnadsvanor är, även om motiven att följa dem varierar. Att rökning har minskat är ett konkret resultat – numera röker finländarna mindre jämfört med européer i genomsnitt”, konstaterar Hennamari.

Den offentliga primärvården berör alla

Den offentliga primärvården begränsar sig inte endast till kommunala hälsostationer. Även den primärvård som erbjuds av företagshälsovården, SHVS och privata läkarstationer finansieras delvis av offentliga medel. Att primärvården fick så många röster berodde troligtvis också på att tjänsterna berör varje finländare. Temat är synligt också på grund av den pågående vårdreformen.

”Folkhälsosystemet med sina hälsovårdscentraler var en produkt av sin tid och säkert bra på den tiden. Man borde ha börjat förnya det etappvis redan tidigare. Man kan naturligtvis inte avveckla ett så pass stort system, utan det utgör en grund som man bygger det nya systemet på”, sammanfattar Hennamari.

Vårdreformen kommer vårt hälsovårdssystem att förnyas, och ännu vet man inte exakt på vilket sätt.

I och med vårdreformen kommer vårt hälsovårdssystem att förnyas, och ännu vet man inte exakt på vilket sätt. Målen är emellertid bekanta sedan den tid då folkhälsolagen bereddes: att erbjuda alla bättre och kostnadseffektivare tjänster samt att främja hälsa och jämlikhet.

Som källa till artikeln har använts Yrjö Mattilas avhandling Suuria käännekohtia vai tasaista kehitystä? Tutkimus Suomen terveydenhuollon suuntaviivoista.

Folkpension och utkomststöd på delad andra plats, utkomstskydd för arbetslösa på tredje plats

  • Mittiallt.fi ordnade 21.11–6.12.2017 en omröstning för att hitta landets genom tiderna viktigaste sociala förmån som fortfarande existerar.
  • Man kunde rösta på nio förmåner under 80 år: folkpension, moderskapsunderstöd, barnbidrag, utkomstskydd för arbetslösa, sjukförsäkring, den offentliga primärvården, studiestöd, kommunal dagvård och utkomststöd.
  • Allt som allt lämnades 564 röster. Den offentliga primärvården som blev vinnaren fick nästan en tredjedel av rösterna, sammanlagt 183 röster.
  • På delad andra plats kom folkpensionen och utkomststödet med 77 röster. På tredje plats kom utkomstskyddet för arbetslösa med 51 röster.
  • Tack till alla väljare! Bland dem som röstade lottade vi ut tio tygkassar med mönstret från den nya moderskapsförpackningen. Vinnarna har meddelats personligen.
  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.